Världsklass på "Musik i Tagaborg"

Igår var det invigningskonsert för Musik i Tagaborg och därmed har ett fantastiskt musikprojekt sett dagens ljus i Markaryds kommun. Bakom projektet står kompositören Tobias Broström, hans hustru Magdalena och Tobias föräldrar Rune och Ingegerd. För ett år sedan presenterade Tobias idén att bygga om den gamla ladan på sin fastighet i Norra Haghult till en musikscen och konsertlokal. Knappt ett år senare är den här delen av projektet klart och igår hölls den formella invigningen inför en entusiastisk publik som fyllde lokalen till sista plats.

Kanske inte så konstigt med tanke på de musiker som Tobias lyckats få till Tagaborg. Eller vad sägs om Håkan Hardenberger, av många ansedd som världens bästa trumpetare, Svante Wik, soloklarinettist i Odense Synfoniorkester, den prisvinnande slagverksduon Malleusincus (Johan Bridger och Patrik Raab) samt pianisten Julia Sigova, som 2011 fick utmärkelsen Sveriges bästa kvinnliga musiker. Allt presenterat av Lennart Stenkvist, tidigare programchef för Malmö Symfoniorkester.

Förutom solistframträdanden av de olika musikerna uppfördes även några helt fantastiska arrangemang. Att få höra några av Bach´s musikaliska verk framförda med sättningen flygel, trumpet, klarinett och marimba var en av kvällens absoluta höjdpunkter för mig. Liksom extranumret där ensemblen förstärktes av Tobias Broström på marimba och Magdalena Broström, själv pianopedagog, som dubblerade antalet händer på flygeln av märket Steinway & Sons.

Ytterligare två konsertkvällar är inbokade i sommar. Nästa lördag är det dags för Rickard Söderberg och Per Tengstrand och om två veckor kommer Uppsala kammarsolister, en stråkensemble med flera av Sveriges främsta musiker, bl a violinisten Bernt Lysell.

Det är helt fantastiskt att kulturlivet i Markaryds kommun nu breddas på det här sättet och på ett helt privat initiativ. Tobias och Magdalenas satsning innebär att vi i en ombyggd lada i Norra Haghult kan ta få del av konserter och världsartister som vanligtvis framträder på den nationella och internationella scenen.

Detta var också något jag framhöll i det invigningstal som jag fått förmånen och förtroendet att hålla och som avslutades med att vi tillsammans slog invigningsslaget på en cymbal. Kommunens näringslivschef och jag överlämnade också en liten blomma samt en tavla och gratulerade till denna fantastiska satsning samt önskade lycka till!

Hela mitt invigningstal kan man läsa här:

"Anders Bredal, Bernhard Ljunggren, Torsten Nilsson, Kristina Wiman, Jeanette Walerholt, Thomas Jonsson och Lasse på Backen. Det är några av namnen som satt Markaryd på den musikaliska kartan. Nu kan vi lägga till ytterligare ett namn; Tobias Broström. Tobias är en internationellt erkänd kompositör och pappa till detta fantastiska projekt i Norra Haghult, Markaryds kommun. 

Tobias är förvisso inte född i Markaryd, men han har varit här sedan barnsben, eftersom både mamma och pappa kommer från trakten.

Markaryd är en liten, men  välmående kommun. Vi är precis lagom stora med många och framgångsrika företag, massor med föreningar och bra kommunala verksamheter. Men en kommun utan kultur vore ändå en fattig kommun. Därför är det fantastiskt att det finns människor som Tobias, som vill satsa på och bredda kulturverksamheten ytterligare i vår kommun!

Tobias arbete med den fantastiska konsertlokal vi just nu befinner oss i kan väl sägas vara målet för en etapp i projektet; att göra en musikscen och konsertlokal av den gamla ladan. Samtidigt är sommarens konserter bara början på nästa etapp - en musikalisk resa inte bara för byn Norra Haghult, inte bara för Markaryds kommun utan för hela södra Sverige! 

Naturligtvis är inte Tobias den enda bakom detta musikaliska projekt. Här finns givetvis också hustrun Magdalena, själv en framstående pianopedagog. Här finns också svärmor Elisabeth, som jobbat som musiklärare. Svärfar Tom har väl kanske inte direkt några kända musikaliska meriter, utan har väl mest dirigerat fotbollslag! 

Stor hjälp har Tobias också fått av Lennart Stenkvist, tidigare programchef för Malmö Symfoniorkester, som vi dessutom har nöjet att ha som presentatör här ikväll!

Vi ska naturligtvis heller inte förglömma pappa Rune och mamma Ingegärd, som lagt ner hundratals timmar i projektet. De driver dessutom Sliteborgs Bed & Breakfast, som ligger bara ett stenkast härifrån och som måste betecknas som ett av Sveriges mest fantastiska boende för turister!

Från Markaryds kommun vill vi uttrycka vår stora uppskattning till Tobias och Magdalena för denna kulturella satsning och vi önskar er lycka till i fortsättningen. Vi hoppas också på ett fortsatt gott samarbete.

Med de orden förklarar jag Musik i Tagaborg för invigt!"

Låt Markaryd inspirera dig, Ebba!

SVT Opinion låter i samband med Almedalsveckan en partiföreträdare för varje kommun där respektive parti är störst, skriva en artikel om de kommunala framgångarna. Idag, på Kristdemokraternas dag, publiceras min artikel till Ebba Busch-Thor.

Framgång är ingen slump!

I valet 1994 fick Kristdemokraterna i Markaryds kommun 5,7 % av rösterna i kommunvalet. Vid de fem därpå följande valen har väljarstödet ökat successivt i varje val och i det senaste kommunvalet röstade hela 44,9 % av väljarna på partiet.

Sedan flera val tillbaka är Kristdemokraterna det största partiet i kommunen. En helt otrolig utveckling som inneburit att vi många gånger fått frågan; ”Hur har detta varit möjligt?”

För oss är medborgarperspektivet den demokratiska grundbulten. Väljarna har gett oss sitt förtroende och det har vi försökt att förvalta genom att vara deras medborgarföreträdare. Som politiker är vi till för våra medborgare och vi arbetar med deras bästa för ögonen.

Detta förutsätter en hög tillgänglighet och att vara närvarande i alla möjliga sammanhang där människor finns för att samtala, lyssna och ta till sig vad som upplevs som viktigt för kommuninvånarna.

Men det gäller också att leverera och se till att det man lovat också blir genomfört. Det ger tillit och trovärdighet!

Andra framgångsfaktorer är kunskap och engagemang, liksom ett genuint intresse för vardagsnära frågor. I en liten kommun blir också exemplets makt viktigt och det gäller att vara ett gott föredöme. Vad du gör betyder ofta mer än vad du säger.

Om vi till exempel kräver att fastighetsägarna ska hålla sina trottoarer snö- och halkfria på vintern, räcker det med att fråga sig själv vems trottoar man tittar på först. Har inte kommunalrådet gjort sin hemläxa, ska man inte heller förvänta sig något mer av andra.

En annan viktig princip är att ta initiativet. Att våga vara först ut med ett förslag eller initiativ är otroligt viktigt. Det visar på mod och handlingskraft samt att man inte bara följer med strömmen.

Hur man kommunicerar är också betydelsefullt. Att förmedla och förstå en känsla är ofta ingången till en framgångsrik kommunikation, liksom att inte alltid ha ett färdigt svar eller en lösning på problemet. Som politiker vet man inte alltid bäst och ibland är det bättre att vara lite mer ödmjuk i sin framtoning.

Vårt arbetssätt har inneburit en otrolig politisk framgång, men också en framgång för Markaryds kommun som idag låter tala om sig och som är ett föredöme i en rad olika sammanhang.

Politiken i en liten kommun skiljer sig naturligtvis ganska mycket från den nationella politiken, men det finns också likheter.

Därför tror jag att man också kan använda sig av några av våra erfarenheter på riksplanet och dristar mig därför avslutningsvis till att ge följande råd till Ebba Busch-Thor och politikerna i Kristdemokraternas riksdagsgrupp:

• Identifiera vilka frågor som berör människor - Detta kräver ett ständigt engagemang och närvaro vidmötesplatser där du tar del av människors synpunkter och erfarenheter.

• Bekräfta problembilden - Inse och förstå att människor vet mer om sin egen verklighet än vad du som politiker gör. Som politiker vet du inte alltid bäst!

• Formulera politiska förslag som visar på en trovärdig lösning - Våga tänka nytt och göra det oväntade. Vi löser inte framtidens problem med gårdagens lösningar.

• Visa handlingskraft - Tag initiativet och vänta inte på att andra partier eller politiker ska hålla med innan du vågar presentera vår politik.

• Berätta vad du gjort - Tala om och gör känt vad du faktiskt lyckats genomföra.

Låt dig inspireras av våra framgångar och vårt arbetssätt i Markaryd, Ebba! Då är jag övertygad om att Kristdemokraterna kommer att få ett större väljarstöd också på nationell nivå i valet 2018.

Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande, Markaryd

Bryt utanförskapet – villkora bidrag med obligatorisk praktik

Många av de människor som invandrat till Sverige de senaste åren riskerar att fastna i ett livslångt utanförskap. När allt fler lever på försörjningsstöd måste samhället kunna ställa krav på motprestation i form av utbildning och praktik. Det skriver jag, tillsammans med tre Allianskollegor idag på DN Debatt. Här kommer hela artikeln:

Bryt utanförskapet – villkora bidrag med obligatorisk praktik

Sverige har tagit emot ett mycket stort antal asylsökande de senaste åren. Enligt Migrationsverkets statistik sökte cirka 320.000 personer asyl i Sverige mellan 2013 och 2016. Många av dessa har fått eller kommer att få lämna Sverige för att de bedöms sakna asylskäl, men många av dem kommer också att bli kvar här, lagligt eller olagligt. Somliga menar att detta är ett oöverstigligt problem som ofrånkomligen kommer att leda till en systemkollaps. Det är en omotiverad svartmålning av Sveriges situation som vi inte delar. Andra väljer att helt blunda för att en så omfattande invandring under en kort tid medför svårigheter. Det är en naiv syn som kommer att vara skadlig för Sverige om den får råda. Vi måste förhålla oss nyktert till den situation vi nu står inför, och konstatera att den kan leda till stora problem. Det är en av Sveriges främsta utmaningar i närtid, men det är likväl en utmaning som vi kan klara av om vi skyndsamt vidtar nödvändiga åtgärder.

Sverige håller på att glida isär och den socialdemokratiska politiken bygger upp en ny svensk underklass. Sedan finanskrisen har Sveriges ekonomi utvecklats positivt och arbetslösheten har minskat från 9,7 procent under toppen 2010 till 7,1 procent under det första kvartalet i år. Det är fortfarande högre än före finanskrisen 2008–2009. Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten nu ökar igen, trots att Sveriges ekonomi befinner sig i brinnande högkonjunktur. Den främsta anledningen är att utrikes födda, i synnerhet de födda utanför Europa, som nu utgör mer än hälften av alla arbetslösa, har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt informerar Polisen om att antalet särskilt utsatta områden, där utanförskapet är utbrett och kriminaliteten hög, blir allt fler.

Drygt 40 procent av Sveriges arbetslösa har varit arbetslösa i över ett år. Allt fler av dessa hänvisas till försörjningsstöd. Enligt Socialstyrelsen var 60 procent av dem som erhöll försörjningsstöd 2015 utrikes födda. Vidare så var 40 procent långvarigt bidragsberoende, och 37 procent var mellan 18 och 29 år. Försörjningsstödet är tänkt att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd för människor som förlorat sitt jobb och saknar a-kassa. På senare år har det dock i allt större utsträckning utvecklats till en permanent försörjning för människor i långvarigt utanförskap. Många av de människor som invandrat till Sverige de senaste åren riskerar nu att fastna i ett livslångt utanförskap.

För att bryta klyvningen av Sverige och vända trenden med växande utanförskap behöver de människor som fastnat i bidragsberoende inkluderas bättre. Vi förespråkar obligatorisk praktik. Ett förslag som kan ses som en utveckling av den så kallade Landskronamodellen som alliansregeringen införde 2012. Modellen innebär att socialtjänsten kan ställa krav på motprestation, praktik eller utbildning, för att bevilja försörjningsstöd till vissa personer.

När allt fler får försörjningsstöd som permanent försörjning menar vi att krav på motprestation i form av utbildning och praktik alltid ska kunna ställas. Praktik för människor med försörjningsstöd ska vara kopplad till det offentliga åtagandet och ersättningen motsvara försörjningsstödet.

1 Obligatorisk praktik skulle stärka drivkrafterna att gå från bidrag till reguljärt arbete. Som arbetsduglig bidragstagare är det viktigt att höga marginaleffekter inte tillåts bidra till svaga incitament att försöka få de jobb som erbjuds på den reguljära arbetsmarknaden. Försörjningsstöd och mycket fritid får inte hindra ett deltidsarbete. Incitamenten skulle stärkas avsevärt om valet står mellan obligatorisk praktik och deltidsarbete, snarare än mellan fritid och deltidsarbete.

2 Obligatorisk praktik skulle höja bidragstagares kompetens och öka deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Människor med ofullständiga betyg, eller en ovaliderbar examen, skulle också snabbare bli mer anställningsbara. Man får något att sätta på sitt CV, referenser och kunskap om den verksamhet där de praktiserar. Med fördel kan praktiken kombineras med relevant utbildning.

3 Obligatorisk praktik skulle ge ett sammanhang, arbetskamrater och hopp om en väg in på arbetsmarknaden. Att känna att man är en del av det gemensamma samhällsbygget är psykologiskt viktigt och underlättar också språkinlärning för dem med otillräckliga språkkunskaper.

4 En liknande ordning stärker jämställdhetsarbetet då allt fler kvinnor med utländsk bakgrund tillhör gruppen långtidsarbetslösa.

5 Obligatorisk praktik skulle slå direkt mot kriminalitet och svartarbete. Det ligger i människans natur att försöka förbättra sin tillvaro. För människor med låga inkomster, liten framtidstro och gott om fritid ligger det närmare till hands än för andra att ta ett svart arbete eller gå en kriminell väg. På den svarta arbetsmarknaden riskerar människor att utnyttjas, och när man väl slagit in på brottets bana är det ofta svårt att vända om. Genom en sysselsättning, ett sammanhang och framtidstro kan många tragedier undvikas och tryggheten stärkas.

Vårt förslag om obligatorisk praktik är i linje med den tradition på vilken den svenska välfärdsmodellen är uppbyggd – man bidrar till den gemensamma välfärden när man kan, och får i gengäld dra nytta av välfärden när man inte klarar av att försörja sig själv. En situation där många människor hamnar i livslångt utanförskap och aldrig bidrar bryter med denna tradition, och hotar på sikt att erodera svenskarnas skattemoral och stödet för välfärdsstaten. Det är en utveckling vi inte vill se. Vi måste hitta nya sätt för människor i utanförskap att känna hopp, bidra och ta sig in i samhället. Obligatorisk praktik är ett sådant sätt. Socialtjänstlagen måste entydigt stötta denna inriktning och kommunerna måste därefter säkerställa praktikplatser med god handledning.

Integrations- och inkluderingsutmaningen är omfattande och det finns ingen enskild åtgärd som löser den helt. Vi tror emellertid att obligatorisk praktik är en viktig bit i det pussel av reformer som krävs för att se till att alla människor inkluderas i samhället och kan känna tillförsikt och framtidstro. Att alla människor ges chansen att utvecklas och att vi som samhälle tar tillvara på varje individs förmåga är en nödvändighet för att Sverige ska förbli socialt hållbart också i framtiden.

Bengt Germundsson (KD), Kommunstyrelsens ordförande, Markaryd  

Stefan Hanna (C), Kommunalråd, Uppsala

Anna Tenje (M), Kommunstyrelsens ordförande, Växjö

Helene Åkerlind (L), Kommunalråd, Gävle