Bredbandsutbyggnad i Kronobergs län - nu trycker vi på regeringen!

För en tid sedan väckte jag ett initiativ i Region Kronoberg och föreslog att regionen och alla kommuner skulle tillskriva regeringen med krav på mer statligt stöd för att ta tillvara engagemanget hos många fiberföreningar för att bygga ut bredband med fiber på landsbygden. Nu har vår skrivelse gått iväg till Näringsdepartementet:

Bredbandsutbyggnad i Kronobergs län

Förutsättningarna i Kronobergs län

Kronobergs län är en region präglad av ett spritt boende i mindre byar och på ren landsbygd. Även näringslivet har en spridd struktur med verksamheter i mindre tätorter och på landsbygden. De gröna näringarna, som är satta under ett intensivt rationaliseringstryck, och besöksnäringen, som är en växande och betydelsefull näring i regionen, är exempel på branscher som har stor omfattning i länets glesare delar. För en fortsatt utveckling inom dessa branscher, och inom alla delar av näringslivet, är den grundläggande ITinfrastrukturen en avgörande faktor. Infrastrukturen lägger grunden för en digital utveckling inom alla sektorer och är därför en mycket viktig del i samhällsutvecklingen.

Regeringens mål och medel

Målet för Sveriges IT-politik är att landet ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta har beslutats i enlighet med propositionen Tillgängliga elektroniska kommunikationer (prop. 2009/10:193). Regeringens mål för bredbandstillgänglighet är att 90 % av hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. I Kronobergs län har vi höjt ambitionen något, med målet att minst 98 % av regionens hushåll och företag ska ha tillgång till bredband år 2020.

Den modell regeringen har valt för utbyggnad är att kommersiella krafter ska ansvara för utbyggnaden av infrastrukturen. Där detta inte sker, p.g.a. att man inte ser någon kommersiell potential, ska utbyggnad kunna ske genom statlig finansiering. De bredbandsföreningar som under senare år bildats för att driva på utvecklingen av bredband i dessa områden kan söka sådana statliga medel.

Av de medel som tidigare fördelats till länsstyrelserna för bredbandsutbyggnad har 58,3 miljoner kronor tillfallit Kronobergs län. För närvarande finns cirka 1 miljard kronor ofördelade hos Jordbruksverket. Om samma fördelningsnyckel tillämpas för dessa medel som tidigare innebär det att Kronobergs län skulle tilldelas 28,4 miljoner kronor. Detta ska ställas i relation till de ansökningar från bredbandsföreningar som f.n. är inneliggande hos Länsstyrelsen i Kronobergs län, som uppgår till drygt 80 miljoner kronor.

Arbetet i Kronobergs län

I Kronobergs län har utbyggnaden av fibernät på landsbygden varit omfattande i vissa områden. Basen för denna utbyggnad har varit ekonomiska föreningar, vilka ofta bildats för detta ändamål genom omfattande ideella arbetsinsatser, starkt entreprenörskap och privatfinansiering. Trots de geografiska utmaningar som finns i regionens struktur har utbyggnaden i de flesta fall skett till relativt låga kostnader. Det offentliga stödet, genom kanalisationsstöd och landsbygdsprogram eller PTS’ medfinansiering, har härigenom räckt till fler insatser än beräknat.

En av de viktigaste faktorerna för att utbyggnaden har kunnat ske i denna omfattning är det starka intresset och engagemanget från privat och ideellt håll, men kommunernas stöd och hjälp, inte minst genom den kommunala medfinansieringen, har varit avgörande för framgången. Bredbandsutbyggnaden har dock skett ojämnt över länets yta och i vissa av länets kommuner har mindre än 10 % av befolkningen tillgång till bredband med denna kapacitet.

Region Kronoberg och länets kommuner har höga ambitioner när det gäller bredbandsutbyggnaden i länet och därutöver har en rad nya bredbandsföreningar kommit igång under senare tid. Mobiliseringen kring bredbandsfrågan är således stark och ideella krafter och kommuner lägger ned mycket arbete på att stärka infrastrukturen med syfte att förbättra förutsättningarna för boende och arbete i hela länet. Den starka mobiliseringen och det stora engagemanget för bredbandsfrågan speglar de behov och det intresse som finns för att få tillgång till fullgod bredbandskommunikation. För att detta arbete ska kunna fortsätta är det viktigt att engagemanget hos de ideella bredbandsföreningarna upprätthålls och att de ges ett välförtjänt erkännande för sina insatser. Det är också av vikt att ta tillvara de nya initiativ till sådana föreningar som kontinuerligt tas med syfte att täcka de ”vita fläckar” som fortfarande finns i länet och därmed nå de högt ställda målen.

Konsekvenser

I ett läge när arbetet med planering och mobilisering för att stärka bredbandsstrukturen fortgår inom både kommuner, region och bredbandsföreningar kan vi konstatera att de statliga medel som avsatts för ändamålet inte kommer att räcka för att uppnå de ambitiösa mål som satts för utbyggnaden i Kronobergs län. Staten har ett grundläggande ansvar för att dess invånare får tillgång till fast bredband via fiber eller likvärdig teknik, men har hittills inte fullt ut tagit det ansvar man har att se till att den finansierings- och genomförandemodell man valt fungerar för att tillgodose detta. Det finns ett uppenbart glapp mellan de behov som finns och de medel som staten avsätter för ändamålet – om fördelning till regionerna sker enligt tidigare modell uppgår denna brist, utifrån de planer och ansökningar som finns i nuläget, till cirka 50 miljoner kronor i Kronobergs län. Ytterligare en negativ faktor som hämmar utbyggnaden och försvårar situationen för bredbandsföreningarna är den långsamhet som råder i statens hantering av de ekonomiska stimulanserna.

Risken är därmed uppenbar att utbyggnaden kommer att avstanna och att förutsättningarna för en positiv utveckling i länet äventyras. Möjligheterna att nå Regeringens mål om tillgång till bredband för såväl hushåll som företag minskar därmed också avsevärt.

Slutsats

Region Kronoberg och samtliga kommuner i Kronobergs län ser med oro på den uppbromsning som skett för bredbandsutbyggnaden, trots de omfattande insatser som gjorts i länet av såväl ideella krafter som från kommunalt håll. Vi är beredda att fortsätta arbeta tillsammans med ideella krafter för att på ett kostnadseffektivt sätt, precis som tidigare, utveckla bredbandsinfrastrukturen i Kronobergs län.

För att kommuner och bredbandsföreningar gemensamt ska kunna genomföra detta krävs dock en del insatser från statens sida. Regeringen bör skyndsamt avsätta tillräckligt med riktade medel – utöver den miljard som f.n. är ofördelad för ändamålet - som täcker de behov som finns för att åtminstone nationella mål ska kunna nås. Här måste man således ta hänsyn till såväl de ideella initiativ som redan finns, i form av inneliggande ansökningar hos länsstyrelserna, som de nya initiativ som tagits under senare tid för att täcka återståendebrister i bredbandsinfrastrukturen. Till detta bör man koppla ett enkelt och tydligt regelverk som underlättar och snabbar på myndigheternas hantering av stödet, med syfte att öka takten i bredbandsutbyggnaden.

Genom sådana insatser kan staten ta sitt ansvar när det gäller stimulans och finansiering av bredbandsutbyggnaden i de delar av länet där det inte anses vara kommersiellt gångbart.

Anna Fransson, ordförande regionstyrelsen, Region Kronoberg

Per Ribacke, ordförande kommunstyrelsen, Alvesta kommun

Monica Widnemark, ordförande kommunstyrelsen, Lessebo kommun

Magnus Gunnarsson, ordförande kommunstyrelsen, Ljungby kommun

Bengt Germundsson, ordförande kommunstyrelsen, Markaryds kommun

Mikael Jeansson, ordförande kommunstyrelsen, Tingsryds kommun

Åke Carlsson, ordförande kommunstyrelsen, Uppvidinge kommun

Bo Frank, ordförande kommunstyrelsen, Växjö kommun

Ingemar Almqvist, ordförande kommunstyrelsen, Älmhults kommun